Blandade känslor
Betalningen är fixad och det enda som återstår är att vänta på att det är dags. Ena halvan av mig vill bara att tiden ska springa förbi så jag får komma till USA och påbörja vad som troligtvis kommer bli det bästa året någonsing samtidigt som andra halvan får panik över att jag snart kommer lämna allting här hemma, tryggheten med alla nära och kära. Nåt som är skönt är att jag ska jobba jättemycket ända fram tills dess att jag åker så då hinner jag inte gå omkring och fundera så mycket på allting. Nästan bara jobbigt att ha lediga dagar nu... Jag har verkligen aldrig varit såhär taggad och samtidigt så panikslagen över något förut.